Ett skoltestamente gav mig svar på mina livsfrågor

Robert Bengtsson tog emot ett Nya testamente när han som 14 åring gick på högstadiet på Killebäckskolan, Lund. Den hamnade på nattygsbordet och han ströläste i den ibland.

Lite mer än tio år senare fick den gåvan en avgörande betydelse i Roberts liv. Den fanns till hands när den verkligen behövdes.

Idag är Bibeln en viktig grund i hans liv. Robert och är nu aktiv för att låta fler få samma chans som honom. Robert är bibelutdelare och tillhör Gideoniterna sedan snart åtta år.

Robert minns inte så mycket av situationen i klassrummet 1997 när han erbjöds ett Nya testamente. Men han kommer ihåg att det var naturligt för honom att tacka ja till gåvan. Det gjorde också de flesta av hans klasskompisar.

Han hade en okomplicerad och positiv syn på kristen tro när han växte upp. Både Mamma och pappa var och är fortfarande kristna men de var aldrig aktiva i någon kyrka under Roberts uppväxtår, och det talades inte mycket om tro eller religion hemma. Robert hade dock fått lära sig bönen ”Gud som haver barnen kär” hemma och en gång fick han ett vykort av sin mamma med Jesus målad tillsammans med får och hela Psalm 23 citerad. Bibeln och dess berättelser hade han hört genom kyrkans barntimmar och Barnens bibel som hans mamma läste ur ibland.
Robert bar på någon form av Gudstro sedan barnåren. Men utöver det så fanns inte många personer i hans uppväxtmiljö som han uppfattade som kristna. Han minns att hans morfar hade en fin tavla med Jesus på. 

-    Jag hade någon form av Gudstro men jag hade inte riktigt kunnat förstå hur unik Jesus är och att hans uppståndelse var på riktigt, och inte bara en vacker saga. 

Naturligt ta emot

Detta gjorde att det var odramatiskt för honom att sträcka fram handen för att ta emot den lilla röda boken när han fick erbjudandet i klassrummet.

-    När det var dags att konfirmera mig var det naturligt för mina föräldrar att låta mig avgöra om jag skulle göra det eller inte. 

-    Jag valde att avstå. Jag utgick från att jag inte kunde göra det för att jag inte var säker på vem jag trodde Jesus var, även om jag hade någon form av Gudstro. Jag trodde att det var en förutsättning att jag säkert kunde bekänna mig som avgjord kristen för att konfirmeras. 

Vi sitter på ett café på tågstationen i Lund. Jag träffar Robert för att få höra hans berättelse. Han tycker själv att det inte finns så mycket att berätta och har tills nyligen inte gjort någon sak av sin egen erfarenhet av ett utdelat Nya testamente. Vi fick höra om hans berättelse efter att han själv kommit in på detta vid en presentation av bibelutdelningsarbetet som han gjorde i Pingstkyrkan i Lund. 

Livspåverkande

Robert tänker tillbaka och försöker minnas sin uppväxt och händelseutvecklingen efter att han fick sitt Nya testamente. 

Hans tillvaro idag är radikalt annorlunda mot den framtid han målade upp i sin tankevärld. Orsaken till att livet tog en annan vändning, mot vad han tänkt, var den lilla boken som hamnade hemma på bordet bredvid sängen. 

Robert försöker rekapitulera vad som egentligen hände. Samtalet väcker minnen men framför allt slås Robert av tacksamhet för att allt blev som det blev.

-    Jag hade en trygg uppväxt men jag hamnade så småningom i ett läge då Nya testamentet fick en avgörande betydelse för mig.
 
Det var först efter tonårsperioden, när han var 27, som tillgången till Nya testamentet blev viktig.

Boken inom räckhåll

-    Jag läste i boken nu och då under tonårsperioden, men det var ganska sporadiskt. Den låg i alla fall alltid framme på bordet bredvid sängen. Det hände att kompisar som såg  boken frågade om jag var kristen. För mig var det naturligt att den låg framme, även om jag inte ansåg mig vara kristen.

-    När jag flyttade hemifrån var det också naturligt att mitt Nya testamente skulle följa med. Det fick ligga framme även dit jag flyttade. 

Tiden gick. Robert hade inte dragit några slutsatser av det han läste i Nya testamentet. Men under de år som han läst sporadiskt hade en del av Bibelns innehåll sjunkit in hos honom.

Det lilla Nya testamentet fanns hela tiden inom räckhåll för honom. Det var när Robert hamnade i en fas av bitterhet och besvikelse, som han bestämde sig för att läsa mer aktivt. Han ville få svar på sina frågor.

-    Jag ville inte vara bitter och längtade efter något mer. Jag var allmänt arg på samhället och var sur på saker och ting. Nu i efterhand kan jag se att mitt liv inte hade någon riktning. 

Läste i smyg

-    I efterhand verkar det nästan lustigt men ungefär då kom en av mina bröder hem en dag och berättade att han blivit kristen.

-    Det väckte min nyfikenhet ytterligare och mina frågor om Gud blev ännu fler. Jag ville inte prata med eller ställa frågor till personer i min omgivning. Jag ville väldigt gärna hantera mina frågor på egen hand, och det blev Bibeln som fick ge mig svar. Då blev mitt bibelläsande ännu mer intensivt.

-    Jag var väldig skeptisk till att fråga någon. Jag ville söka svaren  själv genom att läsa Bibeln. Jag är tacksam att jag då hade det lilla Nya testamentet. Det gjorde att jag kunde läsa i smyg. 

Bibelläsandet gav också Robert svar på de frågor han hade.

-    Förståelsen för vem Jesus är växte medan jag läste. Så småningom var det självklart att Jesus lever. Då var det logiskt att han hade dött och uppstått. Och det blev också självklart att han dog och uppstod även för mig. 

-    Jag drabbades av en så tydlig känsla att ”nu är jag kristen”. Jag kunde verkligen ta till mig att det gällde även mig. Jag bad en enkel bön. 

Roberts nyfikenhet ledde honom vidare. När hans bror frågade om han ville följa med till kyrkan var det lätt att tacka ja. De gick till St Laurentii kyrka på en torsdagsmässa.

-    Det var en miljö som fungerade väldigt bra för mig. Jag behövde gudstjänstens rutin och uppskattade tradition vilket gav mig en trygghet, berättar Robert.

Kontakten med St Laurentii gav honom chans att få veta mer. I samtal med prästen var det naturligt för Robert att anmäla sig till konfirmation. Vid 28 års ålder fick han chans att ta igen vad han missade när han valde bort konfirmationen under skoltiden. Det är St Laurentii som är Roberts hemförsamling idag.
 

Bad den enkla bönen

Robert bläddrar upp och visar de sista sidorna i det lilla röda Nya testamentet som han fick i skolan, och som nu hängt med honom i mer än 22 år. Under rubriken ”Mitt beslut” att bli kristen har han skrivit sitt namn. Det gjorde han den 4 januari 2011.

-    Jag bad den enkla bönen. I och med mitt beslut och det som hände den dagen kunde jag bekänna att ”Jesus är Herre”.

-    Jag är tacksam för att jag på egen hand kunde ta reda på de frågor jag hade om Gud och kristen tro. Chansen att läsa på egen hand utan att behöva gå till andra personer var viktigt för mig. Och jag fick verkligen svar. Det lilla Nya testamentet blev det viktiga redskapet för mig.
-    Jag vet av egen erfarenhet vad läsningen av Bibeln kan betyda och jag är tacksam att få vara med och dela ut biblar till fler. Det känns väldigt naturligt att ha Nya testamenten tillhands när jag träffar nya människor. Jag har ofta exemplar tillhands bland annat i handskfacket på bilen, säger Robert Bengtsson.
 

Olle Nordahl

 

FAKTA Robert Bengtsson, 36 år,  Lund

Bakgrund:

Tack vare att Robert fick ett Nya testamente i grundskolan och behöll det, fanns det tillhands när han ville söka svar på de frågor han hade om Gud, kristen tro och vad Bibeln säger. Det lilla ficktestament fick en avgörande betydelse för honom i hans sökande och läsandet ledde honom fram till en övertygelse och den trygghet han sökte.

Nu:

Är aktiv bibelutdelare och vill på så sätt ge fler chans att upptäcka det han fann genom läsning av sitt lilla Nya testamente.

Favoritbibelord:

Psalm 23:”Herren är min herde, ingenting skall fattas mig…”